Stress och coping

Hälsopsykologiska ansatser utmanar tidigare rådande biomedicinska syn av kropp och själ som motpoler. Här ses hälsa istället som en process vilken är biopsykosocial(-existentiell). Förståelse för stressmekanismer är då mycket väsentligt.

Både akut och kronisk negativ stress har nämligen påvisats innefatta komponenter av fysiologi och psykologi (jämför kropp och själ) med effekter på både kroppslig och psykisk hälsa.

Negativ stress är ett av de största folkhälsoproblemen i samhället. De som sjukskrivits för stressrelaterade syndrom rapporteras löpa 50-70 procents högre risk att dö i förtid. Akut stress påverkar reaktivitet av det sympatiska nervsystemet med effekter på bland annat hjärtfrekvens och blodtryck. Reaktiviteten på ett upplevt hot utlöser en impuls av att frysa till, fly eller gå till attack och inbegriper en ökad aktivitets- och vakenhetsgrad i kroppen.

Fysiologiska effekter av kronisk stress är bland annat långvarig utsöndring av stresshormonet kortisol, nedsatt immunförsvar, psykologisk påfrestning, psykisk ohälsa eller sjukdom, cancrar och hjärt- och kärlsjukdomar.

Akut och kronisk stress är svåra att särskilja då kronisk stress tänkbart består av hög- eller lågintensiva återkommande akuta stressreaktioner – utan utrymme för återhämtning. Emotionell, relationell såväl som existentiell stress anses vara av en kronisk typ och har visat sig associerat med fysisk och psykisk hälsostatus.

Fysiologiska stressreaktioner är obehagliga och kan därför trigga en beteendeförändring eller emotionellt förhållningssätt som ett sätt att hantera obehaget. Detta kallas coping och har viktigt överlevnadsvärde.

Med coping avses hur en individ gör för att reducera effekterna av en upplevd stressor då denna har bedömts överskrida individens resurser. Strategier för coping kan vara problem- eller emotionsfokuserade såväl som existentiellt betingande.

Tilltron till egen förmåga att hantera en krävande situation påverkar stressreaktionen. Även upplevd kontra faktisk kontroll, personlighet, grad av socialt stöd, nervsystemets reaktivitet, återhämtningsmöjligheter, motståndskraft och motion inverkar på stressnivå samt hur detta eventuellt leder till ytterligare ohälsa.

Tillsammans kan du och jag se över din stressreaktivitet och vilka copingstrategier du ägnar dig åt. Vissa av dem är ovärderliga och funktionella, medan andra kanske skapar mer stress exempelvis på grund av undvikande av känslor. Jag erbjuder många verktyg för att reducera stress, hitta funktionella copingstrategier liksom omvandla stress till meningsfull självkännedom.

© Lauren Richter