Existentiell hälsa

Personliga resurser påverkar din övergripande hälsostatus. Resurser kan vara av psykisk, social, fysisk såväl som existentiell karaktär. Det existentiella rör frågor om mening, syfte liksom signifikans med och i livet.

Världshälsoorganisationen (WHO) framhåller upplevelse av mening, sammanhang, inre styrka/kraft, tillit, helhet, harmoni/inre lugn, förundran och hopp som betydelsefulla för livskvaliteten. Viktiga personliga resurser vilka kan sägas utgöra fasetter av god existentiell hälsa.

Din livsupplevelse utgörs av relationer – till andra, dig själv liksom till själva livet. Existentiell hälsa berör då du med handling, tanke och känsla relaterar till livet – i förhållande till dig själv, dina personliga uppfattningar och ditt sammanhang. Vilket i sin tur kan skapa upplevelse av mening.

Existentiell hälsa är ett medel för att underhålla eller förhöja övergripande välbefinnande. Liksom en understödjande resurs för motståndskraft, återhämtning eller bemästring vid övrig ohälsa och sjukdom.

Sökandet efter mening beskrivs som den mest grundläggande existentiella frågan. Ju större upplevelse av meningslöshet, desto mer intensivt blir sökandet för individen. Behov av att begripliggöra liksom skapa mening kan yttra sig på många sätt. Som ångest, stress likväl som att bli känslomässigt avstängd.

Koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav och känslomässig labilitet är symtom på negativ stress. Utmattning är en vanlig följd. Stress och trauma är sammanlänkade med ytterligare ohälsoutveckling psykiskt såväl som fysiskt.

Existentiell hälsa har betydelse för möjligheten att komma vidare från kriser eller stressprocesser.

Frånvaro av existentiellt relaterande har påvisats vara en sårbarhet för att utveckla kliniskt definierad psykisk ohälsa, liksom är av betydelse för återhämtning. En låg upplevelse av mening spelar en roll i att över tid utveckla samsjuklighet av olika kroniska tillstånd.

Hur och om du förhåller dig till existentiella frågor har en inverkan på din hälsa. En medveten relation till livet kan ses som en skyddande faktor såväl som ett sätt att lindra eller mildra redan uttalad ohälsa.

Minskade symtom på stress och depression liksom ökat välbefinnande och känsla av meningsfullhet har rapporterats från studier som tittat på existentiell reflektion.

Vissa livshändelser aktualiserar frågan om existentiell hälsa mer än andra. Så som vid situationer angränsande människans existenspremisser – döden, osäkerhet, risk eller föränderlighet. Upplevelser som ofta är väldigt smärtsamma. Insjuknande. Separationer. Dödsfall. Utmattning. Det kan också handla om mer subtila liksom kroniska upplevelser.

Forskning visar att det genom svåra upplevelser går att växa. För att sedan utveckla en förhöjd livskvalitet liksom starkare motståndskraft inför framtiden. En process som kan vara initierad och kantad av illabefinnande kan leda till ett ökat välbefinnande.

Om upplevelserna ska bli uppbyggande behövs särskilda förutsättningar. Reflektion och ökad självkännedom. Medkänsla. Medvetet bearbetande. Tålamod. Ett sammanhang där trygghet bäddar för att våga vara sårbar. Ett utforskande och nyfiket tillvägagångssätt. Vägledning.

En längtan om att känna dig mer levande är ett annat skäl till att ägna dig åt din existentiella hälsa. Kanske känner du inom dig att något saknas? Du kanske lockas av möjligheten att uppleva mer mening med och i ditt liv?

© Lauren Richter